Framtiden

Tiden går fort när man har roligt. Och ibland går den fort ändå, ungefär som senaste veckan, eller för all del 2009. Framtiden kom och gick, sade glatt "hej, tjenare!" och stack sedan lika fort igen. Om man inte ska tappa bort sig helt så får man, precis som när man är vilse i skogen, ta sikte på ett mål lite längre bort än säg, nästa vecka.

Om jag vänder mig och ser tillbaka på 2009 från ett lite mindre internt perspektiv än det i mitt senaste inlägg ser det ut lite ungefär så här... 2009 var ett ganska mediokert musikår. Ganska, ointressant. Det tycker jag allt.

Om jag bara hade fått ta med mig två grejer från 2009 skulle det vara Fuck Buttons CD/LP Tarot Sport och Douglas Couplands bok Generation A. Nu är det ju inte riktigt så jävligt men i alla fall. Generation A är (alfabetsanarkin till trots) en uppföljare till Couplands Generation X. Tarot Sport är en uppföljare till John Cummings-producerade (Mogwai) Street Horrrsing.

Dessa verk har det gemensamt att de båda tar oss ett rejält kliv in i framtiden. Couplands bok på så sätt att den helt enkelt utspelar sig i framtiden. Fuck Buttons skiva på så sätt att den på något vis tar mig till en framtid där rockmusik (jo, det är rockmusik det har jag bestämt) är intressant igen.

Det här kommer bli ett tämligen kort inlägg, jag kommer nämligen bolla över ämnet till er läsare. Ni är jävligt dåliga på att kommentera! Bättring nu snälla.

Vilken riktning musikvärlden tar styrs naturligtvis av kommersiella krafter och har så gjort sedan urminnes tider men precis som hiphop och dansmusik hittade en bred publik under främst 90-talet måste det förr eller senare komma fram en ny riktning för yngre band och artister att följa...

Vilket band eller vilka artister är enligt er mest i fas med framtiden?
Hur låter listettorna om 10, 20 år?
Övriga frågor och/eller svar?

Jag följer upp med en spellista imorgon betitlad "Tillbaka till framtiden". Vi hörs...